And my heart were screaming at my bones
Ahh, tjoflöjt.
Jag känner mig lite splittrad, hur ska jag uttrycka mig. Jag dras åt flera håll åt samma gång. Jag vet inte riktigt vad jag ska välja. Hur jag ska ställa mig i fråga till saker och ting. Hur jag ska göra.
Egentligen är det bara att bestämma sig.
Jag ska göra det någon dag.
Det finns så mycket otroligt bra musik. Tusan säger jag. En dag, innan jag dör ska jag upptäcka all den bra musiken och så ska jag lyssna på den och sedan ska jag vara lycklig i resten av mitt liv. Det är sant. Jag blir lycklig av musik.
Hej.
I think you´re beautiful but it´s impossible for you to understand so if you don´t take my hand I loose my mind completley.
I sin blogg ska man skriva om sitt liv.
Jag kan göra det nu.
Here it comes.
Mitt liv; Är lite tråkigt. I varje fall just i stunden.
Lovet har spenderats mestadels hemma och runt huset och runt Vimmbery och lite i Linköping. Jag känner mig som en soffpotatis eller tjock. Kan inte riktigt betämma mig för vilket jag känner mig mest som.
Imorgon är det nyårsafton, det är förmodligen den mest överskattade högtiden man kan annama. Usch.
Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på än, det är lite surt och så. Men det löser sig. Imorgon eller nåt.
Jag borde göra massor massor med saker. Mer och fler än jag kan tänka på. Sakerna är ungefär som rymnden. Dom bara expanderar och blir större och större.
Jag lyssnar.
I´ve lost the blues for you.
Sedan är det pojkvän därefter drillkurs för att bli ledare samt Florence Valentin.
Det blir bra. Jag lovar, allt löser sig och allt blir helt perfekt.
God natt.
love to run/nur ot evol
At last.
Obviously something´s got to be wrong
Jag vill bara säga till någon att jag mår dåligt. Att jag faktiskt inte mår bra.
Jag vågar itne. Jag vill inte. Just nu orkar jag inte. Jag vill inte gråta när någon ser mig. Jag tycker det ärjobbigt närnågon tycker synd om.
Jag skriver så dåligt för att jag inte ser vasd det står på tangentbordet.
Jag vill inte att tiden ska gå så snabbt och jag vill attt tiden ska gå fortare. jag vill våga, våga säga all saker som jag tänker på emn jag vågar inte. Just nu orkr jag inte. Jag vill bara vara lycklig. Allt var så mycket lättare då.
Jag vill orka göra alla saker. Kan jag inte bara få göra det.
It would have been good
Kan ingen hjälpa mig? Snälla.
We had a promise made, we were in love.
Come back and haunt me.
Take me back to blacker nights and brighter days.
I min tanke träffar jag dig.
Jag känner mig.... Jag känner mig så otroligt mycket just nu. Jag vet inte riktigt hur och på vilket sätt och när, jag bara gör det. Känner mig. Jag lyssnar på Anna Järvinen. När jag först lyssnade på det, för första gången, tyckte jag det lät skit. Usch, tänkte jag och lite liknande ord. Nu när jag har haft lite tid på mig och bearbetat hela proceduren så kom jag på att det är himla bra. Det är sådan där musik som man blir lycklig av. Lycklig är ett väldigt starkt ord och jag tänker att jag känner mig nog aldrig riktigt, riktigt lycklig. Det finns alltid saker som står i vägen för lyckan.
Men nu, helt plötsligt slog det mig. Nu när jag sitter här och lyssnar på Anna Järvinen fick jag känslan av att vara lycklig. Det kändes i hela kroppen och magen drog ihop sig och allt blod blev både varmt och kallt och sen kom jag på att det var bra musik jag lyssnade på. Jag känner mig nästan aldrig så. Bara nu och då. Ibland.
För två dagar sen exempelvis.
Jag ska plocka upp dig och ta dig långt härifrån
jag har precis kommit hem från sophie. vi kollade på film och pratade och lite så där som man brukar göra. det var trevligt.
imorgon vill jag åka på timo och kristian anttila i huskvarna men det verkar som om jag får åka själv om jag så gärna vill dit... usch. det skulle vara så roligt att se dom två tilsammans! på samma gång. jag ska börja med övertalning. imorgon tänkte jag även köpa julklappar sen var tineska så vänlig att upplysa mig om att det faktiskt var den så kallade "köpfria" dagen imorgon. då sket det sig! jobbigt, jag får göra det en annan dag.
idag bakade vi, ganska mycket och ganska så gott. jag åt mest deg och fick ont i magen. det brukar vara så. vi bakade även på golvet. det var väldigt kul med en vinflaska som kavel och ett glas som mått. ja vi bakade faktiskt pepperkakaor precis som det ska vara! det snöade idag också. allt var perfekt. i imperfekt.
nu ska jag kanske sova lite, det ska bli skönt. det gör ont i ögonen och kroppen. jag saknar olle väldigt mycket. han är bra och jag vill att han ska vara hos mig. god natt och sov.
Hang myself
Just nu sitter jag vid min "sambos" dator som ligger belägen i hennes rum. Alldeles nyss var jag ute i köket och tillagade mig en väldigt varm och förhoppningsvis god chailatte med kanel och extra mycket kardemumma på. Den står precis brevid mig och om ett litet tag ska jag dricka upp den.
Först tänkte jag berätta hur mitt liv ter sig just nu. För det är nämligen så att det är det man gör i en blogg.
Det är aningen stressigt. Mitt liv. Och lite jobbigt. Det är så mycket, allting. Flera saker att tänka på och flera saker att göra samtidigt. Massor med bollar som flyger omkring i luften. Det känns som om jag tappar dom altför ofta. Veckan skulle behöva fler dagar. Fler timmar på dygnet, mer tid att tänka. Då skulle jag hinna med mitt liv. Ibland stannar jag upp och så känns det som om jag ser mig själv från någon annas perspektiv, en utomståendes perspektiv. Personen har ingenting med mig att göra och den vet igenting om mig. Personen ser bara mitt liv och alla de saker jag tänker och gör, men personen lägger inget värde i de olika sakerna. De händer bara utan någon som helst mening och den säger bara saker utan att mena det för att sedan komma på vad den egentligen sa och tänka att det kanske inte var så lyckat...
Jag begär inte att ni ska förstå.
Förövrigt är det bra, hoppas jag. I vilket fall så blir det säkert bättre. Någon dag framöver. Eller så.
Nu är det tid för chailatte.
The sound of his voice
Hey hey what´s that sound.
Det är bra nu.
Det är tusen och åter tusen saker att göra och jag längtar och längtar.
Jag vill att allt ska vara över så jag kan vila, sove en natt eller två.
Då skulle allt bli bra.
Polis ta och nita mig och spärra in min längtan.
sammanfattning; en riktigt bra dag.
nu kommer jag till kruxet. även det så kallade lilla jobbiga, enerverande problemet. det jävliga helt enkelt.
jag vet inte vad jag tycker och jag vet inte vad jag känner längre. jag vet inte vad jag vill eller hur jag mår.
jag är en sådan dum människa som tänker att om jag inte tänker på problemet och försöker undvika det så kanske det blir bättre. det fungerar ett tag men i längden håller det inte. just nu har jag nått den längden. jag måste prata och just att behöva prata är det värsta jag vet. samtidigt vet jag att jag måste göra det, jag mår inte bra annars. fysiskt och psykiskt.
det gör ont i hela mig. först trodde jag att det var längtan men det var fel. en liten längtan finns men mest av allt är det en bävan.
jag mår illa och jag orkar inte äta. jag har konstant ont i huvudet vilket sprider sig ner i axlar och rygg. jag kan inte fokusera min blick. usch, jag vill inte mer.
nu får det vara nog.
Ha dig
Min kropp är bara ett skal utan mening, det ekar mindre när jag fyller den med dig.
Mina öron fylls med Kristian Anttilas underbart härliga musik, jag känner mig fulländad.
Det är konstigt det där, att musik kan vara så oerhört underbart på alla sätt och vis. Att det kan forma ens vardag på det sätt den gör. Jag drömmer om Håkan, att jag kommer att träffa honom på lördag. Han är en utav de personer som har hjälpt till att skapa mig. Det gjorde han bra. Hehe, nej nej jag bara skämtar. Jag gör det ibland, faktiskt.
Nu är det så att det har hänt saker, ganska så många saker. En sak är att jag och tre personer till (som jag känner) har flyttat in i en femma i Linköööping. Härligt! Det är väldigt kul och vår lägenhet är såå fin. Den är lite stor, vi vet inte riktigt vad vi ska stoppa in i den. Idag köpte vi två lampor för 50 riksdaler på Frälsningsarmén. Ett litet steg på vägen!
Jag måste bara tillägga att jag är förkyld. Tyck lite synd om mig, det känns som om ingen gör det.
Många, många saker händer i skolan. Det är kul men nu när man inte åker tåg är det svårare att plugga. Nu måste man tvinga sig till att plugga och det är jag ganska så dålig på. Tusan, jag ska bli bättre på saker. Någon dag, någon gång. En vacker dag helst.
Åhhh polis ta och nita mig och spärra in min längtan.
Jag ser en väg ut och den leder till dig.
Håll om mig som ingen annan kan
Det jag har utfört under min dag hittills är följande;
- Vaknade hos min kära där jag åt frukost.
- Åkte därefter till Vimmerby City och skivaffären Ultimate i vilken jag köpte The Arks senaste skiva till min yngre broder som fyller tio år imorgon.
- Sedermera bar det av hem till Det Gula Huset och öppningen av vårat café.
- Och nu sitter jag här.
Det är ungefär, cirkus så här mina dagar ser ut har jag kommit på. Det kan skilja sig något men i runda slängar ser mina dagar alltså ut så här. Just det, jag läste ut Ett öga rött idag också. Det var väl det som förgyllde min dag kan jag tänka. Sen ska jag hämta min gitarr ikväll och då blir det åka av, nej spela av. Det ska bli skönt, jag har saknat honom.
Någon spelar på en liten papperstumpet.
Jag äter riskaka med nachosmak, känner mig allmänt flötig (fint ord) och min mudering betår av följande; ett par randiga långkalsonger med häng, en svart, tråkig tröja, ett oborstat hår och ett osminkat ansikte. Det tär på en, livet.
Just nu vill jag inte.
Jag orkar inte mer. Det är för mycket. Det är helt enkelt inte det här jag vill, jag vill inte! Jag orkar inte. Orkar inte lägga ner tid på det här. Det känns så oerhört ovärt att ägna sin tid åt. Varför? Varför gör jag det här? Finns det egentligen någon bra anledning? Nej. Jag vill inte längre, jag orkar inte mer, jag är trött på hela skiten.
Jag är trött på mitt liv.
Nu ska jag gå till mitt rum och spela gitarr. Håkan Hellströms låtar får det bli. Lagom deppigt.
Det finns dom som betyder mer än vad andra gör.
Tack för allt du säger, för att du överhuvudtaget finns.
Jag var bara inte gjord för dessa dagar
Oj oj då, nu var det länge sen jag skrev i min blogg. Det har nämligen varit så att jag inte har haft tid till att sitta vid en datorskärm och knappra på små knappar hela dagarna. Istället har jag gjort mer väsentliga saker, saker som förgyller min vardag och ger en guldkant på mitt liv.
Jag har solat.
Det där lät inte så bra. Jag har faktiskt gjort andra saker också. Jag har exempelvis öppnat ett café i min trädgård. Inte bara jag utan jag och min familj. Det är mestadels cafét jag ägnar min vakna tid åt nu under sommarlovet. Det har sina för och nackdelar, ibland bara nackdelar.
Jag längtar lite, ganska så mycket faktiskt. Jag vill ha någon att prata med, någon som jag kan säga vad jag känner till.
Jag måste säga att jag sitter i en aningen pressad situation. En situation där vilket val jag än gör kommer leda till något ännu jobbigare, något ännu krångligare att lösa. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur denna situation....
Lösningen är inte att flytta ifrån Vimmerby men det är faktiskt det jag ska göra i alla fall. Tror jag. Hoppas jag. Snart. Kanske till en femma i Linköööping tillsammans med fyra kompisar. Det kommer bli roligt! Och förmodligen ganska så tråkigt också. Det kommer förmodligen både ha sina för och nackdelar.
Jag har märkt att jag är oerhört, otroligt svensk! Precis det jag absolut minst av allt vill vara. Jag har väldigt svårt för att säga vad jag tycker rakt ut, jag väver hellre in det och smyger med det ett tag innan jag kläcker ur mig det jag vill säga. Det är inte bra. Det är så jag inte vill vara. Jag vill säga precis vad jag tycker rakt ut och sedan ta konsekvenserna efteråt. Eller kanske inte.... Det kanske blir jobbigt. Jag skulle i vilket fall inte vilja vara så svensk som jag är just nu.
Just nu läste jag ur Liftarens Guide Till Galaxen. (Läs den!) Jag skulle vilka vara som den.
Egentligen är du inte kär i mig
och egentligen är det okej med mig
för jag blir aldrig kär i någon
sånt där är slöseri med tid....
Men då slösar vi bort våra liv.
What A Feeling For A Dog
Precis nyss pratade jag med min kära systerdyster som för tillfället befinner sig i grannlandet Norge. Hon sa; Hej, jag är förkyld. Sen pratade vi lite om vårat café som vi ska ha i sommar. Det vi kom fram till var följande:
Det kommer bli bra. Hoppas vi.
För alla människor där ute som inte vet så ska jag, min syster och min övriga familj driva ett café i sommar. Nere i vår undervåning. Det är det som vi hoppas ska bli bra.
Ute skiner solen och det blåser en aning, precis så där så det är aldeles lagom. Jag lyssnar på El Perro Del Mar. Finns det något bättre än det just nämnda? Förmodligen inte.
Citat.
Al the feelings you´ve got to me is like for a dog. What a feeling for a dog.
Slutcitat.
A Penny For Your Thoughts
Nu, så här i min ensamhet, frågar jag mig själv vad min blogg kommer att innehålla. Mitt svar blir; lite av varje och lite om något icke intressant och lite om något lite mer intressant och lite annat och ännu lite mer. Förmodligen. Eller inte.
Nej bloggen kommer innehålla det som alla andra bloggar gör, information om ens liv. Trevligt. Jag kommer förmodligen skriva lite om vad jag tycker och tänker också. (Referera till rubriken, tack.)
Idag har jag skickat brev innehållande pengar.
Nu kanske jag ska visa en liten bild på mig själv. Enjoy!
