It´s been a long time.
Nu när jag sitter här i min ensamhet och lysnnar till Beiruts underbara musikaliska mästerverk har jag inte långt kvar till tårar.
Jag vet inte varför. Det känns som om det är nu jag borde gråta. När annars.
Jag vet inte om det är det här jag vill.
Vill jag?
It´s been a long time since a saw you smile.
Jag vet inte varför. Det känns som om det är nu jag borde gråta. När annars.
Jag vet inte om det är det här jag vill.
Vill jag?
It´s been a long time since a saw you smile.
I have decided.
Jag sitter på mitt rum och räknar matte C. Jag förstår inte varför någon har uppfunnit matte C. Det är inte viktigt, inte så som världsfred eller konflikten ellan Israel och Palestina. Vad händer om jag löser tal 17 b) eller inte? Jo det ska jag säga dig! Ingenting.
Det var i alla fall väldigt kul på dramalektionen igår. Det lever jag på än. Och imorgon är det en hel dag fylld med roliga och givande lektioner. Det betyder att jag inte har matte imorgon.
Det var i alla fall väldigt kul på dramalektionen igår. Det lever jag på än. Och imorgon är det en hel dag fylld med roliga och givande lektioner. Det betyder att jag inte har matte imorgon.
Vill du springa på hustak med mig?
Det känns bra. Bättre. Inte bäst men det kommer i sinnom tid ska du se.
Jag skulle vilja ha min gitarr här. Mina akvarellfärger och kanske mitt block. Jag känner för att skapa. Det lät lite lamt.
Jag och Maria har tittat på tre av fyra avsnitt av Upp till kamp. Himla bra serie. Jag blir helt betagen. Jag vill också leva i Göteborg. Det ska jag också göra. I sinnom tid. Ikväll är det i alla fall dags för det sista avsnittet. Jag ska inte gråta, jag gråter inte till serier. Men jag ska känna mig lite vemodig och längta efter någon som håller om mig i natt.
Jag skulle vilja ha min gitarr här. Mina akvarellfärger och kanske mitt block. Jag känner för att skapa. Det lät lite lamt.
Jag och Maria har tittat på tre av fyra avsnitt av Upp till kamp. Himla bra serie. Jag blir helt betagen. Jag vill också leva i Göteborg. Det ska jag också göra. I sinnom tid. Ikväll är det i alla fall dags för det sista avsnittet. Jag ska inte gråta, jag gråter inte till serier. Men jag ska känna mig lite vemodig och längta efter någon som håller om mig i natt.
Walking home to my suburb.
Klockan är relativt mycket. Inte om man räknar med att det är en kväll och även en lördag. Rimligtvis borde det hända saker. Det borde finnas folk och musik, helst öl och kanske ett dansgolv. Men icke. Inte i staden Markaryd. Byn snarare.
Men jag är inte bitter. Inte än. Jag vill se hur det är först, utbildningen och lärarna. Samt klasskamrater. Vi är nio personer i min klass vilket betyder att alla kommer synas och få ungefär lika mycket uppmärksamhet. Om någon inte jobbar lika snabbt som alla andra märks det tydligt. Både positivt och negativt antar jag. Jag får se hur det blir, vad som händer. Hur som helst blir det bra. Det vet jag.
Igår var jag i Malmö. Och idag. Trevligt var det. Mycket folk, fest, folkfest och fylla. Inte jag dock, ingen öl för min del. Det får bli en annan dag. Någon helg framöver i Linköping kanske. Det skulle vara mer än trevligt.
Jag tror att jag ska läsa lite och sen krypa ner under mitt täcke och sova några välbehövda timmar. Det ska bli skönt.
Men jag är inte bitter. Inte än. Jag vill se hur det är först, utbildningen och lärarna. Samt klasskamrater. Vi är nio personer i min klass vilket betyder att alla kommer synas och få ungefär lika mycket uppmärksamhet. Om någon inte jobbar lika snabbt som alla andra märks det tydligt. Både positivt och negativt antar jag. Jag får se hur det blir, vad som händer. Hur som helst blir det bra. Det vet jag.
Igår var jag i Malmö. Och idag. Trevligt var det. Mycket folk, fest, folkfest och fylla. Inte jag dock, ingen öl för min del. Det får bli en annan dag. Någon helg framöver i Linköping kanske. Det skulle vara mer än trevligt.
Jag tror att jag ska läsa lite och sen krypa ner under mitt täcke och sova några välbehövda timmar. Det ska bli skönt.
My heart´s beating harder and harder.
Jag sitter på min folkhögskola. Det känns inte riktigt som om det är min riktigt än men jag hoppas att det kommer om ett tag.
Det är läskigt och jag vet inte om jag trivs än. Eller det gör jag inte, men det kommer jag att göra.
Way out west var underbart. Helt sjukt bra band och jag vill bo i Göteborg. Det ska jag göra innan jag dör. Till och med kanske om ett år. Det får vi se.
En större uppdatering kommer inom kort. Nu är det lunch och upprop. Och jag är nervös.
Det är läskigt och jag vet inte om jag trivs än. Eller det gör jag inte, men det kommer jag att göra.
Way out west var underbart. Helt sjukt bra band och jag vill bo i Göteborg. Det ska jag göra innan jag dör. Till och med kanske om ett år. Det får vi se.
En större uppdatering kommer inom kort. Nu är det lunch och upprop. Och jag är nervös.
Det var fina nätter.
Jag skulle vilja spela trumpet. Det låter så fint. Om jag kunde spela trumpet skulle jag spela mycket bra musik.
Jag sitter i staden Vimmerby och det regnar lite. Jag lyssnar på bra musik och försöker bestämma om jag ska åka till Göteborg i helgen eller inte. Det lutar ganska mycket åt att jag ska det. Det skulle vara kul och väldigt härligt. Det är bara så himla mycket trix och saker som ska fixas. Det är det jobbigaste. Och att det kostar mycket. Extremt mycket. Tvi vale.
Jag jobbar två pass till på Linas kök på Astrid Lindgrens Värld. Väldigt befriande att se ljuset i tunneln. Det känns som om jag har gått miste om mycket i sommar på grund av det där skitjobbet. Det är seriöst ett skitjobb. Ni förstår inte hur mycket man sliter. Helt sjukt. Och inga pengar får man! Jag är aningen bitter. Men skit samma. Jag har så mycket pengar så jag kan åka på Way out west i alla fall. Och det borde vara värt. Nu ska det bara bli av också. Jag vill suga ut den sista droppen festival ut denna sommar. Det vill jag.
Jag går omkring och är lite smånervös hela tiden. Det beror på folkhögskolan. Jag hoppas det blir bra. Fast det blir det. Det vet jag. Varför skulle det inte? Det blir ju vad man gör det till. Eller hur? Det vill säga bra. Allt blir bra.
Jag köpte schampoo på ÖB. Billigt och bra. Eller kanske inte så bra... Men billigt ta mig tusan. Tvätta håret måste man ju göra. I alla fall ibland.
Nu ska jag packa. Både till Göteborg och till Markaryd. Oj oj, packning upp till taket. Och ännu mer.
Jag sitter i staden Vimmerby och det regnar lite. Jag lyssnar på bra musik och försöker bestämma om jag ska åka till Göteborg i helgen eller inte. Det lutar ganska mycket åt att jag ska det. Det skulle vara kul och väldigt härligt. Det är bara så himla mycket trix och saker som ska fixas. Det är det jobbigaste. Och att det kostar mycket. Extremt mycket. Tvi vale.
Jag jobbar två pass till på Linas kök på Astrid Lindgrens Värld. Väldigt befriande att se ljuset i tunneln. Det känns som om jag har gått miste om mycket i sommar på grund av det där skitjobbet. Det är seriöst ett skitjobb. Ni förstår inte hur mycket man sliter. Helt sjukt. Och inga pengar får man! Jag är aningen bitter. Men skit samma. Jag har så mycket pengar så jag kan åka på Way out west i alla fall. Och det borde vara värt. Nu ska det bara bli av också. Jag vill suga ut den sista droppen festival ut denna sommar. Det vill jag.
Jag går omkring och är lite smånervös hela tiden. Det beror på folkhögskolan. Jag hoppas det blir bra. Fast det blir det. Det vet jag. Varför skulle det inte? Det blir ju vad man gör det till. Eller hur? Det vill säga bra. Allt blir bra.
Jag köpte schampoo på ÖB. Billigt och bra. Eller kanske inte så bra... Men billigt ta mig tusan. Tvätta håret måste man ju göra. I alla fall ibland.
Nu ska jag packa. Både till Göteborg och till Markaryd. Oj oj, packning upp till taket. Och ännu mer.
